Du kommer aldrig att kunna gå igen.” Det var den förödande diagnosen läkarna ställde när jag vaknade upp på en tysk specialistklinik för cirka 9 år sedan efter en allvarlig skidolycka. Men en inre röst sa till mig "det kan inte ha varit det". Med positiva tankar, mycket viljestyrka och ambition kämpade jag mig tillbaka – och idag står jag här. på mina egna fötter
Jag minns fortfarande mycket väl hur jag stod på skidor första gången när jag var 5 år. Jag blev direkt "smittad". Skidåkning blev min stora passion. Som student kom jag in i statens trupp, deltog senare i internationella FIS-lopp och gick på skidgymnasiet i Stams/Tyrolen. Även på den tiden kämpade jag ofta med skador som trasiga korsband eller en senskada i handen. Trots alla dessa motgångar gjorde jag alltid mitt bästa och kämpade mig tillbaka. Jag tänkte aldrig på att sluta då.
För nio år sedan råkade jag ut för en skidolycka med allvarliga konsekvenser under skidträningen i Obergurgl. Under storslalomträningen fastnade jag i en grind och kastades in i en vallgrav. Konsekvenserna var dödliga: livshotande inre skador, en sönderdelad lårfraktur och en ofullständig paraplegi som skulle följa mig från och med då resten av mitt liv.
Läkarna sa: "Du kommer aldrig att gå igen."
När jag vaknade ur koman på en tysk specialklinik några dagar efter olyckan fick läkarna en fruktansvärd diagnos: jag skulle aldrig kunna gå igen. Jag vet inte varför eller var det kom ifrån, men en inre röst sa till mig då "det kan inte ha varit det". Innerst inne var jag övertygad om att jag skulle fortsätta att göra framsteg. Även om jag var medveten om att jag kanske inte kunde gå "normalt" på grund av skadorna, ville jag åtminstone inte vara beroende av en rullstol längre.
I mitt sinne föreställde jag mig att mina muskler rörde sig igen. Efter att ha känt ett litet ryck visste jag att det kunde göras om jag bara envisades och kämpade. Genom tur, hård träning och ovillkorligt stöd från min familj och glädje kan jag nu gå med kryckor, har avslutat mina studier och är heltidsanställd. Min passion för skidåkning är också obruten trots min skidolycka.
Jag är nu tillbaka i skidlopp (med monoskibob) i juniortruppen i ÖSV och är engagerad i initiativet Ski for life, som syftar till att få funktionshindrade att bli intresserade av skidåkning.
Och även om jag nu lever ett liv med en funktionsnedsättning kan jag ändå ärligt säga att jag är väldigt nöjd med mitt liv och inte grälar med mitt öde ett ögonblick.
Mitt budskap till alla som har ett liknande öde bakom sig eller en hård väg framför sig är: Med positiva tankar och en portion ambition är allt möjligt!